Bokföring är en del av de flesta företagarnas vardag. Undantaget är om det är en liten verksamhet då transaktioner som går genom företaget inte sker varje dag. I princip alla som driver en verksamhet är dock enligt lag skyldiga att bokföra.

Vi ska inte gå in på dagens bokföring med revisorer och allt som tillkommer, där hänvisar till en sidan redovisningsbyrå som bland annat tar upp revisorer, bokföring och redovisningsbyråer. Det bör påpekas att Aktiebolag har sedan 2010 något lättare regler, läs mer om detta på auktoriserad revisor.

Men vad är egentligen bokföring? Och hur kom det till?

Historian bakom

Bokföring är något som, i någon form, funnits i princip sedan människan började handla med varandra. Självklart såg dåtidens bokföring dock inte ut som den gör idag. Det sägs ofta att bokföringen är en bidragande faktor till matematikens utveckling.

Till exempel började italienare som sysslade med handel använda arabiska siffror, istället för den romerska motsvarigheten, just eftersom det underlättade bokföringen för dem.

Bytet till arabiska siffror skedde någonstans under sen medeltid och under renässansen. Under samma tid utvecklades också den dubbla bokföringen i Venedig. Den dubbla bokföringen är idag internationell standard för näringsverksamheter, och innebär att varenda enskild transaktion skrivs ner på minst två separata konton.

Luca Pacioli

Porträtt av Luca Pacioli – Tillskrivs: Jacopo de’ Barbari – Luca till vänster, mannen till höger är okänd. Cred: Wikipedia

Det ena kontot är debet (ibland debit) och står för dit som firman ger resurser till. Det andra kontot står för kredit och står för det motsatta – alltså var firman tar sina resurser från.

Metoden publicerades av den italienska matematikern Luca Pacioli 1494 i en bok som sammanställde samtidens kunskaper inom matematik.

Det är alltså italienaren Pacioli som gett upphov till termerna ”dubbel bokföring”, eftersom man bokför två gånger (enkelt förklarat: först när fakturan skrivs, och sedan när det betalas), systemet går ibland även under namnet ”italiensk bokföring”.

Ända sedan metoden publicerades började det bli det vis som verksamheter världen om använda för sin bokföring. I Sverige blev metoden införd först kring år 1620-talet. Detta av köpmannen Abraham Cabiljau.

Själva begreppet bokföring i sig har haft samma betydelse genom tiderna – det vill säga ”föra bok”, som ordet kommer ifrån. I enkla ord betyder det att skriva ner varje transaktion och handling.

Bokföring idag

Bokföring idag har förenklats en hel del. Bland annat finns det program på datorn där bokföringen enkelt kan skötas. Att sköta bokföringen själv är dock inte helt lätt som ny, och dessutom är det administration som stjäl tid från den egentliga verksamheten.

Det har länge gått att anlita andra för att sköta bokföringen åt sin verksamhet. Att hitta en sådan person har dock blivit betydligt enklare. Idag finns till exempel sidor som jämför offerter från flera olika revisorer som kan hjälpa till med bokföringen.

Det är inte alla företag som måste använda den så kallade dubbla bokföringen, mindre företag kan välja att använda ”enkel bokföring”, även kallad ”kontant metoden”. Enkelt förklarat kan man säga att bokföring sker endast när en betalning kommer in till företaget eller när en utbetalning sker. Utstående fodringar eller skulder bokförs alltså inte löpande, dock ska dessa sammanställas vid årsbokslut och årsredovisning.

 

Hur pluggar man bäst till körkortet? Den frågan ställer sig många 16-17 åringar när det är dags att börja övningsköra och plugga för ett körkortstest. Finns det någon väg som är bättre än någon annan? Svaret på frågan är tydligt JA! Det finns vägar att gå som är bättre än andra vägar för att få det eftertraktade körkortet. Däremot är den bästa vägen för en person inte samma väg som för någon annan. Precis som med allt i livet gäller det att hitta den väg som passar bäst utifrån de behov och intressen man har.

De flesta som tar körkort går på gymnasiet och är därför van med att plugga dagligen. Härifrån ska man ta med sig lite kunskap om vad som passar bäst. Vilka ämnen har man lättast för och vilka upplägg på uppgifter är enklast att genomföra? Brukar du få full pott på proven när långa kapitel i böcker ska läsas in? I så fall ska du definitivt köpa in en körkortsteoribok och läsa från pärm till pärm.

Har du däremot lättare för att ta in kunskap när du gör något praktiskt och därmed omvandlar teorin till praktik så är det fokus på övningskörning som gäller.

Men den ena vägen kan inte fungera helt utan den andra. Man kan inte lära sig all teori enbart genom att övningsköra och man kan inte lära sig allt genom att bara läsa bok. De allra flesta behöver mixen. Frågan är bara var man lägger sitt större fokus. Men självklart ska man gå den väg som man lär sig mest på.

Här ska tilläggas också att det blir allt färre som läser körkortsteoribok då fler inser fördelen med att göra frågorna online. Detta inte minst eftersom de efterliknar det riktiga provet som sedan kommer på uppskrivningen. Men frågan blir ändå densamma. Hur lär du dig bäst? Är det att sitta med mängder av frågor eller genom att köra timmar i bilen? Välj väg och komplettera sedan med den andra. De som tycker om att sitta med frågor timme efter timme bör även ta sig ut i trafiken och se ”verkligheten”.

Ett körkort för bil är egentligen ganska ”enkelt”, i alla fall när det gäller vilket sorts körkort man har möjlighet att köra upp för, det blir lite krångligare när det läggs till släp eller tyngre fordon i ekvationen, och MC körkortet har flera olika behörigheter beroende på både ålder och erfarenhet. Funderar du på just MC kort och är mellan 16 och 24 år så bör du kolla upp detaljerna för de 3 olika klasserna av behörighet.