Ljusterapi
Helex Ljusterapi
Få ny kraft med ljusterapi. Känner du dig trött och hängig, orkeslös och håglös under vinterhalvåret? Då kan ljusterapi vara något för dig. Starkt vitt bredspektrumsljus från vanliga lysrör gör oss piggare, visar ny forskning. Forskningen visar på att detta ljus är väsentligt för att upprätthålla en normal dygnsrytm. Det är frånvaron av detta ljus som kan ge den förlamande tröttheten med effekter som större sömnbehov, en ökad aptit, sug efter kolhydratrik mat och/eller sötsaker.
På natten när vi ska sova ökar produktionen av sömnhormonet melatonin. Hos en del fortsätter kroppen att producera melatonin också efter att man har vaknat vilket resulterar i trötthet.
När man går in i ett ljusrum träffas ögats näthinna av ljuset och ger signaler till hjärnan som minskar melatoninproduktionen. Det påverkar i sin tur bland annat omsättningen av serotonin i positiv riktning – vi mår helt enkelt bättre.
17 vanliga frågor
1. Måste man boka plats i ljusrummet?
Ja, det finns tider att boka in sig på och det finns 10 fåtöljer tillgängliga. Man använder sig av passerkort för att ta sig in i ljusrummet. Du kan boka tid måndag till fredag mellan kl.7.00-10.00 och mellan 13.00-17.00. Under lördag och söndag är det Drop In under våra öppettider.
2. Vad gör man i ljusrummet?
Det går alldeles utmärkt att läsa i ljusrummet och det lämpar sig väl för samtal. Många besökare känner sig avstressade i den ljusa miljön. Kommer du på morgonen kan du äta vår frukostbuffé inne i ljusrummet.
3. Hur ser ljusrummet ut?
HELEX ljusrum går helt i vitt och det finns 10 bekväma fåtöljer och små bord som man kan flytta runt efter behov. Tanken med rummet är att det ska vara så ljust som möjligt utan att man blir bländad – därav går allt i vitt.
4. Hur länge ska man sitta?
Då lysrören i Helex ljusterapi är av styrkan 10000 lux krävs endast en 30 minuters behandling per tillfälle. Upplever du att det känns jobbigt för ögonen trots att du suttit 15-20 minuter lämna då rummet och gå på en ny behandling någon dag senare.
5. Blir man brun?
Nej, uv-strålningen filtreras bort för att skydda främst ögonen. Det som är kvar är ett starkt vitt ljus så man blir inte ett dugg brun av att ljusa.
6. Behöver man solglasögon?
Tanken med ljusrummet är att det ska vara så ljust som möjligt utan att man blir bländad. Det kan kännas lite starkt i början, men bara efter en kort stund är ljuset behagligt. Mörka solglasögon försämrar effekten ordentligt.
7. Vad har man på sig i ljusrummet?
Du får ett skåp som du kan låsa och tar av dig ytterkläder och skor. Du får låna en vit dräkt som du har på dig medans du vistas i ljusrummet.
8. Hur snabbt märker man resultat?
Det är olika från person till person. Somliga märker resultat redan efter en gång, andra behöver upprepade besök. Ytterligare andra märker ingen skillnad alls. Vanligtvis fås respons efter 2-4 dagar och inom en vecka har de flesta märkt resultat. Hur mycket du reagerar på ljuset i ljusrummet hänger ihop med hur stor ”ljusbrist” du lider av samt hur frekvent du besöker ljusrummet, reaktionen är som sagt individuell. För en del kan det ta ända upp till 4 veckor innan man märker en förbättring och blir piggare.
9. Hur ofta ska man gå?
På Helex finns inga ”ska”. Du bestämmer själv hur ofta du vill gå! En lämplig rekommendation kan dock vara en gång i veckan om du känner att du får för lite ljus i din vardag. Känner du att du hamnat i en riktig ”svacka” på grund av ljusbrist kan du ladda dig själv genom att gå flera dagar på raken. Det kan tilläggas att det inte är någon fara att gå varje dag då det vita ljuset i ljusrummen är helt ofarligt. Det är dock viktigt att du alltid är uppmärksam på hur du reagerar på ljuset.
10. Vad är det för typ av ljus?
Ljuset som är starkt vitt kommer från 19 speciella dagsljuslysrör vilka är försedda med ett filter som tillsammans med att lamporna är riktade gör att ljuset sprids jämnt i rummet. De är även försedda med ett filter som tar bort uv-strålning vilket är skonsamt för ögonen.
11. Måste man ha ögonen öppna för att få effekt?
Ja, blundar du är det kanske avkopplande, men forskning har visat att kroppen tar in det vita ljuset enbart via ögonen och inte alls genom huden. Så att skall ljuset ha någon effekt måste du ha ögonen öppna.
12. Behöver man få läkarordination?
Att ljusa på HELEX är något du ordinerar dig själv och du kan själv avgöra om du mår bra av det. Märker du att ljusterapin inte fungerar och du inte blir piggare trots upprepade behandlingar under en längre tid kan det vara en idé att uppsöka läkare för att se om orsaken till tröttheten beror på något mer än vintertrötthet.
13. Vilken tid på dagen är bäst?
En enkel tumregel är att om du är morgontrött så skall du försöka få ljus så tidigt som möjligt på morgonen. Detta på grund av att melatoninnivåerna är som högst när det är dags att gå upp. För andra människor minskar melatoninbildningen för tidigt på natten varvid de vaknar upp på efternatten och har svårt att somna om. För dessa fungerar det troligtvis bättre att få ljus på eftermiddagen för att på detta sätt få en bättre sömn.
14. Finns det några biverkningar?
Ljusbehandling tolereras av de flesta och biverkningarna är få. Men det kan förekomma beskedliga biverkningar som huvudvärk och insomningsbesvär under en kort tid. I sällsynta fall kan illamående uppkomma. Detta är för det mesta övergående besvär hos en del individer som börjar ljusa. Uppkommer dessa besvär kan det hjälpa att dra ner på tiden du sitter i ljusrummet lite.
15. När på året bör man komma igång med ljusterapi?
Du bör göra behandlingen i förebyggande syfte. Någon vecka innan du normalt brukar känna av höstens mörker är lämpligt.
16. Vad kan ljusterapi vara bra för?
Trötthet och hängighet en av anledningarna till att besöka ljusrummet. Men även en lång resa då så kallad ”Jet-lag” uppkommer, sömnstörningar eller förskjuten dygnsrytm hos skiftarbetare är något som kan störa sömnen eller orsaka allmän trötthet. Besök i ljusrummet kan då vara bra för att återställa balansen.
17. När skall man undvika ljusterapi?
• Vid sjukdom på näthinnan eller annan aktiv ögonsjukdom
• Organiska sjukdomar som påverkar näthinnan. (Exempelvis diabetes mellitus)
• Tidigare gråstarrsoperation där ögonlinsen avlägsnats
• Medicinering som ger ökad ljuskänslighet
• Hög ålder (på grund av risk för degenereringar i ögat)